Solceller

Vi har sedan tidigare en mycket god erfarenhet av solceller på segelbåt och är fullt övertygade om att det extra som man kan toppa batterierna med så fort solen skiner, i princip räcker för att hålla en normalkonsumtion av ström i båten. Det finns två generella uppfattningar om hur en solcell skall placeras på en segelbåt; plant fast monterat mitt på båten någostans, eller vridbart till exempel på en stolpe så att man kan låta panelen följa solen och få maximal projicerad yta mot solen. Vi tillhör gruppen som tror på den första varianten. Även om solpanelen inte har en optimal vinkel mer än möjligtvis mitt på dagen så behöver man inte fundera på att vrida panelen ett par gånger om dagen, vilket man förmodligen glömmer titt som tätt.

Montering

1.  Valet av solpanel handlar i stort sett om att välja en så stor panel som möjligt utan att den blir så stor att den sitter i vägen eller på annat sätt blir för otymplig eller till och med ful. Vi valde en från panel från NAPS som är hård och monterad i en aluminiumram och som därmed även tål att gå på, om man nu får för sig att det är nödvändigt. Utvändiga mått är 1007x652 och den har en effekt på 87W.

2.  Placeringen valde vi att göra ovanför luckgaraget precis framför storskotskenan.

3.  Kopplingsboxen sitter inunder solpanelen så den kan inte placeras kloss an mot däcket utan det behövs en liten distans, dessutom måste det vara plats för kabelgenomföringen som även den placeras under panelen. Vi valde att borra genom kanten på styrbors fäste för storskotsskenan. Att tänka på är att även i detta område är det inplastade aluminiumplattor som storskotsskenan är monterad i. När jag borrade träffade jag på kanten av denna och fick borra i en något brantare vinkel för att komma igenom vid sidan av Al-plattan. Borrvinkeln är alltså inte vinkelrät mot den yta där kabelgenomföringen är placerad. Godstjockleken var här mycket stor och mitt borr räckte knappt till, jag uppskattar att det var ca 7 cm.

4.  Infästningarna i akterkant gjorde vi av två stycken vinkelkonsoler i rostfritt som bockades enligt bilden ovan och skruvades fast i däck med tre plåtskruvar i vardera konsol. Lite kladdigt med Sikaflex ibland men det beror på att vi fått tag på en tub som verkar härda väldigt långsamt, får kanske göra om detta vid ett senare tillfälle. Bulten som håller panelen är en M5 som medvetet har justerats upp i akterkant för att panelen inte skall vara helt plan och därmed samla onödigt med vatten då det regnar.

5.  Främre fästet tillverkade vi av två stycken handtag i aluminium som egentligen är till kökslådor, jag kallar dom konsoler för att det inte skall kännas allt för simpelt, jag hittade dom på Hornbach. Även här monteras konsolerna med plåtskruv ner i däck
 

6.  Monteringen blir mycket stabil och känns väldigt smäcker men samtidigt gedigen.

7.  Kablaget drar vi genom det borrade hålet och kabelgenomföringen ovan däck ner inunder innertaket i salongen. När man tar ner de folieklädda skivorna i innertaket finner man att det inte är något hål för att komma åt kabeln som stuckits ner genom det borrade hålet. Med ett hålskär på 65 mm borrar vi ett hål i innertaket, som senare kommer att täckas helt av de folieklädda skivorna. Med lite fiskande och lirkande drar vi kablaget akteröver mot styrbordskanten av ruffluckan och senare längs skottet ut åt styrbord, hela tiden mellan däcket och det hårda innertaket.

8.  För att kabeldragningen skall bli så dold som möjligt så väljer vi att gå akter om skottet till styrbords akterkabin och rakt ner i garderoben. Denna lilla snutt på en knapp centimeter är den enda synliga delen inombords av solpanelsmontaget.

9.  I garderoben går vi sedan direkt ut till kanalen som går längs relingslisten och frammåt för att komma förbi skottet till akterkabinen igen. Därifrån går kabeln bakom funktionspanelen och vidare ner till stuvfacket bakom styrbordsoffans ryggdyna, där laddningsregulatorn är placerad.

10. Laddningsregulatorn har vi placerat på samma fällbara skiva som laddningsaggregatet för landström sitter på. Läs mer av det i projektet Flytt av batteriladdare. Anslutningen är ganska enkel men det gäller att hålla reda på plus och minus. Vi valde regulatorn MaxPower som kan omvandla överspännning till ström och alltså ökar effekten av solpanelen lite ytterligare. Den har även en inbyggd backdiod för att hindra strömmen att gå bakvägen då laddspänningen är lägre än batterispänningen.

11. Anslutningen till batterierna gör vi genom via en 10A flatsäkring ansluta till batteriernas pluspol på den avsäkrade sidan på säkringshållaren (63A) för främre ankarspelet. Varför? Ja för där fanns en anslutning till pluspolen på nära avstånd och främre ankarspelet ligger på ordinarie förbrukningsbatterigrupp. Mer om batterikapaciteten och uppdelningen av batterierna i olika grupper kan man läsa om i avsnittet Utökad batterikapacitet.

Summering

Det var självklart att vi skulle investera i en solpanel. Även om motorns generator är kraftig och levererar hela 115A så känns det som om en båt som kräver ström för allt man skall göra kommer att vara strömlös efter ett par soliga dagar då man bara njuter av tillvaron. Kylen, vattenpump till dusch och dricksvatten samt en massa strömslukande instrument behöver understöd. Vi har i och för sig inte testat utan men helt klart så klarar panelen att hålla oss i princip självhushållande på ström under soliga perioder. Batterierna är alltid fulladdade även om vi inte har landström. Panelen fungerar alltså tillfredsställande även om vi inte har mätt upp hur mycket den ger när vädret varierar. Visserligen var det ganska dyrt men ställt i relation till allt annat som vi utrustat båten med så ger detta en bra trygghet i att alltid ha kalla kylvaror och ström till lampor och pumpar.
 

Kostnad totalt:	5.900:-	Kostnaden omfattar panel, laddningsregulator och kabelgenomföring. Kablage hade vi redan så den kostnaden är inte medräknad.
”Gör-det-själv”-förtjänst:	4.000:-	Detta är givetvis en grov uppskattning men arbetsmängden gör att kostnadsuppskattning för att låta någon annan göra jobbet nog ändå är i underkant.
Tidsåtgång:	10 h	Lite planerande, kabeldragning och funderande över hur detta skall göras på bästa sätt gör att tiden lätt springer iväg.
Svårighetsgrad:	Medel!	Inte speciellt komplicerat men det krävs en del planerande och mätande samt att man bör ha god koll på det elektriska.