2010-07-26 – Dag 3 – Semestern i kras?

Besättning:	Mikael, Susanne, Elin och Erik
Avgång kl:	--:--	Hamn:	Helsingør, norra hamnen
Ankomst kl:	--:--	Hamn:	Helsingør, norra hamnen
Distans:	0 NM	Snittfart:	0 knop
Vind:	4-6 m/s VNV-NNV, något avtagande mot eftermiddagen
Väder:	Växlande molnighet och ca 20°C
Gångtid:	0:00 h	Motortid:	0:00 h	Total Motortid:	134,0 h

Idag bestämde vi oss för att ta det lugnt och återhämta oss efter gårdagens Marathon-prövning. Efter frukost var det dags att gå upp på land och försöka få en dusch och känna sig lite fräsch igen. Innan det så tänkte jag rulla ut storen igen. Den hade ju gått hela gårdagen med ett rev så den skulle säkert må bra av att rullas ut och rullas in igen lite lösare. När storen så glider ur masten så uppenbarar sig en stor och mycket dyster överraskning. De två aktre lattorna är helt borta, dom har gått som raketer rätt upp ur sina lattfickor. På vägen har dom repat upp segelduken på två ställen så att vi har två stycken snitt i duken strax under segelmärkningen. Med ens faller hela semestern i krasch! Jag inser direkt att man inte kan segla vidare med det seglet. Dels måste duken lagas där revorna är samt att de två lattfickorna måste sys om. Dessutom saknar vi ju lattor att sätta i fickorna om vi skulle få dom lagade någonstans!

Hur har detta gått till??? Gårdagens segling var förvisso tuff men inte så mycket ur båtens perspektiv som ur besättningens! Visst blåste det upp till 16 m/s och kanske lite drygt det i någon by men det skall ju ett ordentligt revat segel kunna klara. Vi har varit väldigt noga med att kicka ner bommen så att lattorna inte skulle ligga mot spridarna på den slör/läns vi hade under hela dagen, det är annars en stor risk till att lattorna skulle kunna gå sönder. Vi har haft en fyra fem gippar varav två ”kinesgippar” medan resten har föregåtts av att vi skotat hem ordentligt för att minska belastningen men inte heller det ser jag någon förklaring. Gippar med revat segel borde inte vara något problem, åtminstone inte av dessa dimensioner! När vi går upp i vind för att antingen reva segel eller för att rulla in seglet helt och hållet innebär ju att man måste upp i vindögat och att det då blir en hel del fladder. Det är inte nyttigt för seglet, men att inte skulle tåla det under 20 till 30 sekunder även under vindar på 16 m/s känns konstigt och att skadorna skulle bli så stora som dom nu är känns ännu märkligare. Jag vet faktiskt inte vad vi gjort för fel och det skapar tyvärr en del osäkerhet inför hur vi skall och kan hantera våra segel i framtiden.

Ett mer akut och synnerligen betungande faktum är att vi inte har något storsegel på vår båt och att vi är nästan 120 distansminuter hemifrån. Kan vi få seglet lagat så att vi kan segla vidare med det och går det i så fall att få tag på lattor som passar???

Nä, troligast är nog att vi inte fixar det och vi grämer oss extra mycket då vi faktiskt har ett reservställ liggande hemma. Efter lite telefonerande får vi hjälp av våra grannar hemma att hämta upp segelsäcken och posta den till ”oss” i Helsingborg! Denna dag är Annika, Sven och Felicia våra absoluta hjältar som utan tvekan har räddat vår semester. Nu återstår bara den tunga klumpen i magen som finns kvar efter att man inte riktigt kan förstå vad som gick snett.

Till granne utanför oss fick vi fram på eftermiddagen en slitter ny Xc50, en 50-fots cruising-modell från X-Yatchs. Skepparen visade sig var ingen mindre än sytrelseordföranden själv för X-Yachts som var på väg till en X-regatta i Båstad för att visa upp den nya modellen. Just den båten som han hade med sig var bara två veckor gammal. Vi blev hela familjen bjudna ombord för att ta en titt, vi gav dock förbehållet att vi inte var redo att skriva några kontrakt på stället! Båten var väldigt fin men skulle kanske kunna må gott av ytterligare lite ljusinsläpp i däck då den trots vita panelerna på insidan var ganska mörkt. I Xc50:an hade man behållit lite träinredning, till skillnad från de senaste designalternativen som näst intill ser ut som ordinarie villakök. En klart trevlig båt som betingar ett nätt pris på ungefär 8 miljoner svenska kronor!

Minnet av Helsingør hamn kommer dels vara att dom gav oss skydd för vågor och vind men kanske mest för att det var fullt av diesel i vattnet och stank som den värsta gamla traktorfirma. Dieselstanken ligger tung över hamnen när vi skall gå och lägga oss så vyn med Kronoborg, fullmånen och Öresundsfärjan är bättre utan än med doftkomponenten! Så avslutar vi en lugn men mentalt tung dag.