Septitanksbelysning

Av rubriken kan man ju få funderingar på varför i hela världen man skulle vilja ha belysning i sin septitank men skälet är enkelt, den elektroniska nivåindikeringen är långt ifrån tillförlitlig! För det första har den bara några få nivålägen men framför allt så består systemet av känselspröt som går ner i tanken och sluter en krets för varje uppnådd nivå. Av naturen finns det en hel del ”skit” i taken och den har en tendens att fastna på dessa känselspröt och skapa felindikering. Det finns alltså ett stort behov av att då och då göra lite okulärbesiktning av tanken.

Tanken är av lite halvgenomskinlig vit plast vilket gör att man ganska lätt ser nivån i tanken om man kan lysa igenom den men en lampa. De första åren var det till att försöka lirka ner en ficklampa varje gång men det tröttnar man på fort och vi ville ha en mer permanent installation.

Montering

1.  Materialet till denna installation hade vi redan och det var överblivna delar från andra projekt. Det vi behövde var en ljuskälla som gick att montera fast på något sätt samt en tryckknapp som var återfjädrande, vi vill ju inte att man glömmer lampan på! Tryckknappen hade vi från originalreglaget till den extra septitank vi monterat medan ljuskällan var en överbliven lite belysningsarmatur.

2.  Det mest komplicerade med hela projektet var att i det extremt trånga utrymmet bakom den originalmonterade septitanken få ner både arm och borrmaskin samtidigt som huvudet måst in en bit för att åtminstone kunna se tillräckligt mycket för att med 100% säkerhet INTE borra eller skruva i själva septitanken! Efter mycket stönande och en massa skrapsår var till slut hålet borrat där konsolen så småningom skulle skruvas fast.

3.  I belysningsarmaturen monterad vi fast en liten plåtkonsol så att armaturen kommer resas upp och huvuddelen av ljuset från lampan skulle riktas rakt in i kanten på septitanken.

4.  Den lilla strömbrytare som fanns på armaturen kopplade vi bort och en sladd med spänningsmatning anslöts permanent till armaturen.

5.  Därefter kom en övning med ännu mer stönande, en och annan svordom och ytterligare en massa skrapmärken för nu skulle armaturen sättas fast bakom septitanken. Denna gång skulle armaturen hamna exakt rätt över det borrade hålet, en skruv skulle hamna exakt rätt i samma hål och en skruvmejsel skulle träffa exakt rätt i spåret på skruvskallen, innan man ens kunde fundera på att försöka rotera skruven. Det gick, men jag var nära på att ge upp några gånger!!

6.  Spänningsmatningen tog vi direkt från närmaste belysning och kopplade via den återfjädrande tryckknappen så att lampan kan tändas med ett enkelt tryck.

7.  Tryckknappen placerade vi på skottet mot salongen och tillverkade en liten fästkonsol av en rostfri klamma.

Summering

En klar förenkling och det är nu endast några sekunders kontroll mot tidigare plockande med ficklampan. Nu är vi dessutom fler i besättningen som kan hålla koll på nivån i septitanken, vilket ju inte heller är en nackdel.

Nödvändigt, Nej, men definitivt väldigt praktiskt!

Kostnad totalt:

0:-

Vi hade redan allt material.

”Gör-det-själv”-förtjänst:

1.000:-

Frågan är om man kunde få någon att göra detta pilljobb.

Tidsåtgång:

2 h

 

Svårighetsgrad:

Lätt!

… men pilligt och besvärligt!