2009-07-29 – Dag 12 – Hunnebostrand

Besättning:

Mikael, Susanne, Elin och Erik

Avgång kl:

--:--

Hamn:

Hunnebostrand

Ankomst kl:

--:--

Hamn:

Hunnebostrand

Distans:

0 NM

Snittfart:

- knop

Vind:

SV 8-13 m/s

Väder:

19°C Växlande molnighet och regn på kvällen

Gångtid:

0:00 h

Motortid:

0:00 h

Total Motortid:

64,5 h

 

Prognosen för de kommande dagarna är inte direkt upplyftande och vi har bestämt oss för att ligga kvar i Hunnebo för att vänta ut eländet. Än så länge är det ganska lugnt men dom hotar med regn och en ökande vindhastighet mot eftermiddagen. Idag är det trots allt ganska många som väljer att byta hamn men vi ligger kvar och har en stund möjlighet att byta till en annan plats för att eventuellt få upp nosen bättre i vinden. Vi väljer dock att ligga kvar då den starkaste vinden är prognostiserad att komma från väst eller sydväst och då ligger vi ganska bra där vi ligger. Efter frukost kollar vi om stenhuggarmuseet är öppet och det är till och med så bra att dom har en guidad visning och förevisning om hantverket just på onsdagar kl 15:00. Just som vi skulle gå upp till museet ringer Linda och säger att dom är på väg i ut ur Sotekanalen och på väg till oss. Det är vid detta laget i det närmaste fullt i hamnen och vi hinner inte vara kvar för att hjälpa dom in utan går upp till stenhuggarmuseet.

DSC00767

Vi får en riktigt intressant förevisning om stenhuggeri, bohusgranit och stenhuggarepoken i Bohuslän. Vi fick veta att det är väldigt stor skillnad mellan graniten i olika områden och att den från Bohusmalmön är allra finast och mest lättarbetad. Vi fick en stor historielektion om Hitlertyskland och deras storhetsvansinne som gav Bohusläns stenhuggare massor med arbete under 30- och början av 40-talet. Vi fick lära oss att den mesta stenen skulle användas till gigantiska skrytbyggen i den kommande världshuvudstaden Berlin, som även skulle byta namn till Germania. Nu blev det ju inte så och den mesta stenen levererades aldrig. Tyskarna var däremot mycket duktiga på att göra rätt för sig och allt som producerades blev också betalt, den sista fakturan betalades så sent som 14 dagar före krigsslutet. Tyskarna hade under det sista året väldigt svårt att prioritera transporter av Bohusgranit, då dom istället var pressade på sina krigsfronter och bad då istället att få lagra all producerad sten i Sverige, vilket också gjordes. Slutligen fick vi en ordentlig genomgång i hur man förädlar kolstål så att det får rätt kolhalt för att vara både smidbart och härdbart. Besöket var väldigt givande och kan varmt rekommenderas för besökare av Hunnebostrand.

DSC00769

DSC00774

DSC00781DSC00777